Wilorskan

You´ll never walk alone

cabbe

Permalink0
Inte var dag man får skjuts i en cabbe till träningen 👊


Puss och kram på er alla 

Övernattning hos morbror Niklas

Allmänt Permalink0
I fredags skulle jag och Jesper på examensfest/födelsedagsfest hos en vän till oss och dagen efter skulle vi på begravning. Det beslutades att Noel skulle sova hos morbror Niklas. Det skulle packas väska :) 


En glad kille ville även att väskan skulle sitta på ryggen när han satt i vagnen. Han ville inte alls ta av väskan men jag och Jesper fick pratat ut honom det när vi skulle åka bilen iaf :) Väl hos brossan käkade vi lite och innan vi åkte gjorde vi iordning Noel med pyjamas och blöja. Vi lämnade honom mysandes i soffan med Juni och beredd på vad morbror Niklas hade köpt för godis till honom :) 


 Då det var begravning dagen efter för Jespers farmors syster bestämde jag mig för att köra. Ganska skönt att komma hem när man vill och vakna upp dagen efter och må bra :) Jag fick i mig lite för mycket av det goda sist vi var hemma hos Mickeså nu fick jag visat en annan sida av mig med :) Kvällen var trevlig och det gick även bra hemma hos brossan. Dagen efter vaknade jag av larmet på mobilen. Direkt skickade jag ett sms till brossan. De var vakna så jag ringde och kollade läget. Allt hade gått bra, vaknat lite för tidigt :) och nu satt de och tittade på Pippi eller Madicken så jag störde väl lite :) Noel hade kallat på Niklas några gånger under kvällen och natten. Det roliga brossan berättade var att Noel hade vaknat och kallat på honom. Niklas gick upp och hämtade ner Noel. Till sist somnade han på soffan och brossan smög försiktigt upp, la honom i bäddsoffan. Försiktigt stängde han dörren. Det han inte tänkte på var att de hade tvättställningen bakom dörren så helt plötsligt trillade de ihop på golvet och Noel var vaken igen :) :) :) Begravningen gick bra och jag trodde inte jag skulle bli så rörd då jag träffade Elsa två gånger bara. Men väl framme för att ta ett sista farväl la jag blomman på kistan och bad henne att hälsa till Mormor Lola och sen kom tårarna <3 Efteråt blev det en minnesstund med mat och tårta innan jag åter kunde krama om min son och pussa på honom :) Puss och kram på er alla

Affektanfall?

Allmänt Permalink0
Noel har vid några tillfällen blivit så arg och frustrerad att han slutat att andas. Han har tuppat av. I lördags var det dags igen. Vi hade folk hemma på grillning. Jag gick in och pratade lite med Lina och Noel kom in. Jag såg att han behövde torka sig runt sin mun och sa åt honom att jag skulle hämta papper. Då blir han arg och säger att Lina ska torka honom. Jag hämtar papper och torkar hans mun utan att säga något. Då blir kan så arg så arg och börjar gråta. Jag märker nästan direkt att det ska ske. Han springer fram till mig och sträcker ut sina händer. Jag lyfter upp honom och säger åt honom att andas. Men han gör inte det och sakta märker jag att hans kropp blir lättare och lättare. Jag försöker skaka honom och kalla på honom. Noel. Noel andas. För mig känns det som en evighet. Till slut får jag panik. Springer med en lealös son i famnen och ut i trädgården och skriker: Jesper han andas inte. På en halv sekund har alla vid bordet rest sig upp. Jesper rusar mot mig och tar Noel och faster står bredvid Jesper. Jag vänder mig bort och nu släpper jag ut min egen panik och jag känner att tårarna rinner ner för mina kunder. Vid något ögonblick ser jag att Jesper lagt Noel över sitt knä och dunkar honom i ryggen. För mig var det en självklarhet att Jesper skulle förstå att Noel fått ett anfall igen men Jesper trodde att Noel satt i halsen. Efter en stund kvicknar Noel till liv igen och han frågar efter en macka. En macka?????? Du höll just på att dö i min famn och det första du frågar efter är en macka. Det är som om att han inte är medveten om vad som hänt. Faster kommer och kramar mig och säger att Noel mår bra. Men det känslan och paniken man som mamma får när ens barn bara försvinner i ens famn. Att hålla en livlöskropp i sin famn och inte få någon reaktion. Igår ringde jag 1177, satt i kö i ca 50 min, och hon nämnde att det lät som att han fått ett affektanfall. Detta ska vara väldigt vanligt och när det händer ska man bara finnas där för barnet. Hålla om det och prata lugnt med det. Men hur kan man göra det när ens barn inte andas? När man tror att ens barn ska dö? Hon rådde mig att ringa till vårdcentralen så jag får se vad de säger. Jag som förälder vill ju veta vad jag kan göra när detta händer? Jag vill ju få tips på hur jag kan få honom att kvickna till direkt Jag vill inte sitta och vänta på att det ska sluta av sig själv. Detta har hänt mellan 5-10 gånger och varenda gång har det varit när jag varit i närheten. Jag har tagit honom i min famn men inte fått någon reaktion. Jag har då panikartar kallat på Jesper ( för som tur är har Jesper varit hemma varenda gång ) och då har han alltid kvicknat till när han kommit till Jesper. Nä detta vill jag ska få ett slut nu. Mamma älskar dig <3 


 Puss och kram på er alla
Till top